Vitbalans

För att underlätta vitbalanseringen när jag fotograferar under någorlunda kontrollerade former, som exempelvis vid studiofotografering och porträttfotografering, så brukar jag använda mig av ett gråkort. Det finns flera olika sorters gråkort att välja mellan, men det gemensamma är att de är 18% neutralt grå – även om vissa förståsigpåare menar att den nya standarden är 12% grå. Själv använder jag mig av ett 30 cm Lastolite Ezybalance 18%.

Om man bara kör på med kamerans fabriksinställning inställd på automatisk vitbalansering, AWB på Canon-språk, och plåtar under skenet av glödlampor eller vanliga lysrör och sedan inte justerar vitbalansen i datorn efteråt, så blir slutresultatet precis lika gultonat som på första bilden här nedanför. Observera att motivet är 18% neutralt grå, men visst ser bilden geggigt ljusbrungul ut istället.

I såväl Lightroom som Photoshop är detta enkelt att åtgärda i efterhand med verktygen nivåer eller vitbalans där du med ”pipetten” pekar på det neutrala färgbalanskortet för att justera bilden. Bäst är att använda grå ytor som till exempel ett gråkort, men i brist på annat kan även vita ytor användas. Just vita ytor använder jag oftast när jag fotar sport och inte har med mig ett gråkort: jag tar en referensbild på en vit yta, till exempel en reklamskylt som belyses med samma ljuskvalitet som spelarna, och använder den för att ställa in rätt vitbalans direkt i kameran. Det funkar oftast tillräckligt bra.

På bilden här ovanför har jag låtit skrivbordslampan lysa upp gråkortet. Lampan har helt vanliga lysrör vilket brukar medföra färgtemperatur mellan 2700 och 4000 Kelvin. Notera även att ljuskvaliteten och färgtemperaturen skiljer sig kraftigt åt från övre delen av gråkortet till nedre. Det beror på att ljuset halveras på dubbla sträckan. Eftersom skrivbordslampan sitter bara 30 cm ovanför gråkortet, så är det följaktligen dubbelt så långt, alltså 60 cm, ned till gråkortets nederkant.

På bilden här ovanför har jag fotat av samma gråkort, placerad på samma ställe, men nu har jag släckt skrivbordslampan och låter enbart arbetsrummets taklampa lysa. Nu vågar jag påstå att det grå är precis 18% neutralt – exakt så som gråkortet ska se ut i verkligheten.

Även det omgivande ljuset är viktigt när du ska till att bildbehandla i datorn. Annars luras ögat att uppfatta färger på ett sätt som dom kanske inte nödvändigtvis ser ut i verkligheten. I taklampan i mitt arbetsrum har jag satt in dimbara dagsljuslampor från det tyska företaget Androv. De avger 5500 Kelvin och har ett Ra-index på 93, vilket får anses som bra. Det finurliga med lamporna från Androw är att man inte behöver sätta upp fula avlånga lysrörsarmatur, eftersom Androvs lampor funkar alldeles utmärkt med vanlig E27-sockel.

Eftersom taklampan sitter ett par meter upp från min bildskärm så blir ljuset jämnare i hela rummet och över hela skärmytan, så det är enklare att slippa undan färgskiftningar från bildens överkant till dess nederkant. Såna små saker gör det enklare och roligare att jobba. Väggen i arbetsrummet är målad i neutral grå färg, NCS 3000. Men nu hävdar i och för sig förståsigpåarna att man ska använda NCS 4000 istället…

Allra roligast är nog trots allt tyskarnas tappra försök att översätta produkttexten på emballaget till svenska – troligen automatiskt översatt av Google Translate eller dylikt utan granskning. Trevlig läsning: